Jaktarrende: avtal och uppgörelse

Hunting leases and settlement

Vad norsk lag säger när markägaren arrenderar ut jakt, vad arrendeavtalet bör innehålla och hur uppgörelsen för fällda djur, kött och avgifter görs.

Lagen säger vem som får arrendera ut jakt och hur länge, men nästan ingenting om pris och uppgörelse. Det är avtalet som avgör. Det som inte står i det måste ni komma överens om efter jakten.

I korthet

  • Markägaren får arrendera ut jakten utan tillstånd från myndigheterna, men inte längre än tio år i taget (viltressursloven § 35).
  • Den som arrenderar får inte upplåta jakten vidare utan markägarens samtycke (§ 35).
  • Den som ställer jakt till förfogande för andra ansvarar för att jägarna har betalat jägaravgiften (§ 35).
  • Pris, betalning och fördelning av kött står inte i lagen. Det måste avtalet säga.
  • Kommunens fellingsavgift är något annat än den fällavgift ni kommer överens om.

Vad lagen säger om jaktarrende

  • Högst tio år i taget. Rätten till jakt får inte skiljas från fastigheten längre än tio år i taget (viltressursloven § 35). Ett avtal som ska gälla längre måste ingås på nytt.
  • Brukaren har jakträtten. Upplåter markägaren fastigheten till någon annan att bruka, till exempel en arrendator, följer jakträtten med om inget annat har avtalats. Det gäller inte rent jordarrende (§ 35). Vill markägaren arrendera ut jakten på en arrenderad gård bör arrendeavtalet säga att jakträtten är undantagen.
  • Andrahandsupplåtelse kräver samtycke. Den som arrenderar jakten får inte upplåta den vidare om inte markägaren går med på det (§ 35).
  • Jägaravgiften. Den som arrenderar ut ska försäkra sig om att jägarna har betalat jägaravgiften och ansvarar själv för det (§ 35). Brott mot regeln är straffbart (§ 60). Jägaren ska ha med sig bevis och visa det för markägaren på begäran (§ 16).
  • Skada för brukaren. Arrenderar markägaren ut jakten till någon annan än den som brukar marken ansvarar markägaren också för skada som jakten orsakar brukaren (§ 35).
  • Älg, kronhjort och rådjur. Jakten kräver fällningstillstånd, och det ges till valdet (§ 42, hjortviltföreskriften § 18). Ett arrendeavtal kan bara ge jaktlaget djur som valdet har fått.
  • Eftersökshund. Vid jakt på älg, kronhjort och rådjur ska jaktlaget, eller den som jagar ensam, ha tillgång till godkänd eftersökshund. Är hunden inte med måste tillgången vara säkrad genom ett skriftligt avtal (forskrift om utøvelse av jakt § 23).

Arrendeavtalet

Lagen kräver inte att avtalet är skriftligt, men ett skriftligt avtal gör det lätt att veta vad som har avtalats. Det bör säga något om:

  • Parterna: vem som arrenderar ut (markägaren, valdet eller en förening för markägarnas räkning), vem som arrenderar, och vem som är kontaktperson eller jaktledare.
  • Området: karta med gränser, vilka fastigheter och jaktfält som ingår, och var det inte ska jagas, till exempel nära hus och betesdjur.
  • Tiden: vilka säsonger avtalet gäller, högst tio år, och hur det kan sägas upp.
  • Arter och antal: vilka arter som ingår, och för älg och kronhjort hur många av valdets djur och i vilka kategorier.
  • Vem som får jaga: hur många jägare, om de får ta med gäster, och att jakten inte får upplåtas vidare utan samtycke.
  • Pris och betalning: modell, belopp, förskott och tidsfrister. Se uppgörelsen nedan.
  • Regler i terrängen: hund, motortrafik, torn och pass, skjutgator, åtel, stugor, vägar, bommar och nycklar.
  • Eftersök: vem som ställer godkänd eftersökshund, och vem som står för kostnaderna.
  • Kontroll: vem som kontrollerar att jägarna har betalat jägaravgiften.
  • Rapportering: vad som ska rapporteras om fällt och sett vilt, till vem och när.
  • Köttet: vem som får det, och hur det fördelas.
  • Skada och avtalsbrott: vem som står för skada på stängsel, vägar och gröda, och vad som händer om avtalet bryts.

Så går uppgörelsen i ett vald

Så går uppgörelsen. Siffrorna förklaras nedan.
  1. Fällningstillståndet. Kommunen skickar fällningstillståndet till valdansvarig senast 15 juni (hjortviltföreskriften § 18).
  2. Jakträtten. Markägarna, eller valdet för deras räkning, ger jaktlaget rätt att jaga enligt avtalet.
  3. Betalningen. Jaktlaget betalar arrende, fällavgift eller kilopris enligt avtalet och för in varje fällt djur med art, kategori, datum och vikt.
  4. Rapporten. Valdansvarig rapporterar fällningsresultatet till kommunen inom 14 dagar efter avslutad jakt (hjortviltföreskriften § 32).
  5. Fellingsavgiften. Kommunen tar ut fellingsavgift för fälld älg och kronhjort i valdet. Pengarna går till kommunens viltfond.
  6. Fördelningen. Valdet fördelar intäkter och kostnader mellan markägarna enligt stadgarna, till exempel efter varje fastighets andel av den räknebara arealen.

Hur valdet är organiserat, och vad stadgarna bör säga om fördelningen, står i Vald, storvald och stadgar.

Prismodeller

Lagen säger ingenting om hur jakt ska prissättas. De här modellerna är vanliga, och många kombinerar dem:

  • Fast arrende. En summa för området per säsong eller år, oavsett hur många djur som fälls.
  • Fällavgift. Ett belopp per fällt djur, ofta olika för kalv och vuxna djur. Intäkten följer det som fälls.
  • Kilopris. Ett belopp per kilo slaktvikt. Avtalet måste säga hur djuret vägs och vad som räknas som slaktvikt.
  • Köttandel. Markägaren får kött i stället för, eller utöver, pengar.
  • Dagkort. Ett pris per jägare och dag, mest för småvilt.

Fellingsavgift och fällavgift är två olika saker

  • Fellingsavgiften är kommunens. Kommunen fastställer i föreskrift en avgift för varje älg och kronhjort som fälls, inom en övre gräns som staten sätter (viltressursloven § 9). Den gäller för valdet, och pengarna går till kommunens viltfond (föreskriften om viltfonder och fellingsavgift § 6). Den gäller bara älg och kronhjort.
  • Fällavgiften är er. Det är ett pris som markägaren och jaktlaget kommer överens om, som en del av betalningen för jakten.
  • Avtalet bör säga vem som betalar fellingsavgiften. Lagen säger att den gäller för valdet, inte vem i valdet som ska bära den.

Frågor avtalet bör svara på

  • Betalar jaktlaget för de djur valdet har fått, eller bara för dem som fälls?
  • Räknas ett djur som skadeskjutits och inte hittats?
  • Vem står för förlusten om ett djur fälls i fel kategori eller över kvoten? Djuret tillhör då kommunen, och det räknas ändå av från kvoten (viltressursloven § 51).
  • Vem betalar för eftersök?
  • Vem betalar fellingsavgiften?
  • Hur vägs djuret, och vem slaktar det?
  • Vad händer med förskott om jakten ställs in eller valdet får färre djur?
  • När ska uppgörelsen vara klar, och vem får en översikt över den?

Jakt via Hunta

På Hunta sätter värden ett terrängpris per jägare och dag och en fällavgift per fällt djur, per art och kategori. Jägaren betalar terrängpriset vid bokning och fällavgiften efter jakten. Avtalet om jakten ingås mellan jägaren och värden, och Hunta är inte part i det. Läs mer i prisguiden för värdar.

Källor

Sidan är en översikt och inte juridisk rådgivning. Vid tvekan gäller lagtexten. Kontrollerad mot Lovdata den 3 november 2026.