Ordlista

46 jaktbegrepp förklarade.

Avlivning: Att döda viltet efter att det har skjutits eller fångats. Ska ske snabbt och humant.; → Eftersök
Brunst: Parningstiden för hjortvilt. Älg och kronhjort: september till oktober. Rådjur: juli till augusti. Djuren är mer aktiva och mindre försiktiga.; → Lockjakt
CWD/Avmagringssjuka: Chronic Wasting Disease, en prionsjukdom hos hjortdjur. Påvisad i Norge 2016 (vildren i Nordfjella). Följ rutinerna för provtagning vid fällning.
Drev: Ett svep genom ett terrängområde under drevjakt. Ett jaktlag genomför oftast 2 till 3 drev per dag.; → Drevjakt
Driftsplan: Plan för viltvård och jaktorganisation inom ett vald (norskt viltvårdsområde). Tas fram av markägarna i samarbete med kommunen.
Eftersök: Skyldigheten att spåra upp och avliva skadskjutet vilt efter skott. Kräver godkänd eftersökshund för storvilt.; → Eftersök
Eftersöksring: Frivilligt nätverk av hundförare med godkända eftersökshundar som kan tillkallas vid behov.
Fällningslicens: Tillstånd att fälla ett bestämt antal djur. För hjortvilt tilldelas licenser utifrån skötselplan och minimiareal.
Fällningsprocent: Andelen av de tilldelade fällningslicenserna som faktiskt används. Hög fällningsprocent tyder på en god stam och effektiv jakt.
Fällrapport: Obligatorisk rapportering efter fällning av hjortvilt. Lämnas till valdet (den norska jaktenheten) eller kommunen med uppgifter om djuret.
Godkänd eftersökshund: Hund som har klarat ett praktiskt prov i eftersök och är registrerad i Jegerregisteret, det norska jägarregistret. Krävs vid all storviltsjakt.
GPS-halsband: Elektronisk spårningsenhet på jakthunden. Ger position i realtid via en handhållen mottagare. Garmin och Tracker är vanligast i Norge.
Hjortviltregion: Geografisk indelning för förvaltningen av hjortvilt. Norge är indelat i regioner med egna mål för viltstammarna.
Horncykel: Den årliga processen där hjortdjurens hanar fäller hornen och sätter nya. Älg fäller i januari till februari, kronhjort i mars till april.
Inventeringsresultat: Resultat av systematisk räkning av vilt, t.ex. ripinventering. Används för att fastställa kvoter och bedöma stammens storlek.
Inägomark: Odlad mark, trädgårdar och gårdsplaner. Normalt förbjudet att jaga på inägomark utan markägarens särskilda tillstånd.
Jaktfält: Avgränsat område inom ett vald (den norska jaktenheten) där jakten bedrivs. Ett vald kan bestå av flera jaktfält.
Jaktkoja: Enkel stuga som används som bas under jakten. Ofta placerad i terrängen nära jaktfältet.
Jaktlag: Grupp jägare som jagar tillsammans, vanligtvis vid storviltsjakt med drevjakt. Leds av en jaktledare.
Jaktledare: Ansvarig för genomförandet och säkerheten under jakten. Bestämmer pass, skjutsektorer och kommunikation. Lagstadgad vid storviltsjakt i lag.
Jegerprøven: Obligatorisk kurs och examen för att få rätt att jaga i Norge, den norska motsvarigheten till jägarexamen. Består av teori och skjutprov.; → jegerproven
Jegerregisteret: Nationellt register över alla jägare i Norge. Administreras av Statistisk sentralbyrå (SSB), Norges statistikmyndighet.
Jägaravgift: Årlig avgift som alla jägare måste betala för att få jaga. Betalas till staten och ger rätt att jaga i hela Norge. Kostar cirka 300 norska kronor per säsong.
Kalvningsperiod: Perioden då hondjuren föder kalvar. För älg och kronhjort infaller den i maj till juni. Störningar ska undvikas.
Klicktabell: Tabell som visar korrigering för kulfall på olika avstånd. Används för att ställa in kikarsiktet.; → vapen
Kulfång: Anordning på en skjutbana som fångar upp kulorna. Används också om den naturliga bakgrunden bakom målet under jakt. Var alltid säker på vad som finns bakom målet.
Kvot: Antal djur av en art som får fällas i ett område per säsong. Fastställs av kommunen, av villreinnemnd (vildren) eller av rovviltnemnd (rovdjur).
Licensjakt: Kvotreglerad jakt på rovdjur (lodjur, järv, varg, björn). Kvoten fastställs av rovviltnemnda, den norska rovdjursnämnden.; → gaupejakt
Minimiareal: Minsta areal som ger rätt till licens för hjortvilt. Varierar med kommun och art. För älg vanligtvis 300 till 2 000 hektar.
Pass: Platsen där en jägare ställer sig under drevjakt för att invänta vilt. Väljs utifrån viltstråk och terräng.; → Vaktjakt
PMR-radio: Personlig mobilradio för kommunikation under jakt. Licensfri, räckvidd 1 till 5 km beroende på terräng.
Schweisshund: Samlingsbeteckning för hundraser som är tränade för blodspårning och eftersök. Bayersk viltspårhund och hannoveransk viltspårhund är vanligast.; → Eftersök
Skjutsektor: Avgränsat område där en passkytt får skjuta under drevjakt. Bestäms innan drevet börjar för att undvika farliga situationer.
Skötselplan: Flerårig plan för förvaltning av hjortvilt i ett vald (den norska jaktenheten) eller en kommun. Fastställer avskjutningsmål utifrån data om viltstammen och betestillgången.
Spårsnö: Snö som gör det möjligt att se och följa djurspår. Användbar vid lodjursjakt, rävjakt och inventering av viltstammar.
Statsallmenning: Statligt ägd utmark i Norge där alla norska medborgare har rätt att jaga och fiska. Förvaltas av Statskog, den norska statens markförvaltare.
Ståndskall: När en löshund håller viltet på plats genom att skälla utan att jaga vidare. Tecken på en väldresserad älghund.; → Jakt med löshund
Utmark: All mark som inte är inägomark. Merparten av den norska jakten sker i utmark.
Vald (norskt viltvårdsområde): Avgränsad jaktmark som är godkänd för jakt på en eller flera arter. Kan bestå av flera markägares fastigheter.
Vapenlicens: Polisens tillstånd att förvärva och inneha skjutvapen. Söks hos det lokala polisdistriktet. Kräver dokumenterat behov och vandelsprövning.
Vettar/Decoys: Konstgjorda fågelfigurer som används för att locka levande fåglar inom skotthåll. Vanligt vid gås- och andjakt.; → Gåsjakt
Villreinnemnd: Norskt förvaltningsorgan för vildren i varje vildrenområde. Fastställer kvoter och jakttider.
Viltförvaltning: Systematisk förvaltning av viltstammar genom jakt, fredning, biotopvård och övervakning.
Viltkamera: Kamera med rörelsesensor som tar bilder eller video av vilt. Används för viltövervakning och jaktplanering.
Viltstråk/Växel: Fast stråk som hjortvilt använder mellan betes- och viloområden. Bra att känna till vid passjakt.; → Vaktjakt
Vitala organ: Hjärta och lungor. Skott i de vitala organen ger en snabb och human avlivning. Alltid siktpunkten vid jakt.