Lockjakt

Lockjakt använder ljud för att locka viltet till sig. Mest effektivt under brunsten för kronhjort och älg.

Lockjakt utnyttjar djurens naturliga kommunikation för att locka dem inom skotthåll. Metoden är mest effektiv under brunsten, när hanarna är aktiva och reagerar på ljud från rivaler eller hondjur.

För kronhjort används brunstbröl. Du kan härma en utmanande hjort genom att bröla i ett trähorn eller med rösten. Kronhjortar i brunst är territoriella och svarar ofta aggressivt. Lockningen fungerar bäst i september och tidigt i oktober.

Älglockning görs traditionellt med björknäver rullad till en strut, där du härmar kons lockläten. Moderna älglockare i plast fungerar också. Tjuren reagerar på ljudet och kan komma mycket nära. Var beredd, det kan gå fort.

Gåslockning är en annan populär form. Med gåslockpipor (munblåsta eller elektroniska) kan du styra gåsflockar in mot gömslet. Att ställa ut gåsvettar förstärker effekten.

Riplockning med lockpipa kan användas för att lokalisera fågel, men är mindre vanlig som jaktmetod. Att locka morkulla i skymningen på våren är en tradition i delar av södra Norge.

Tålamod är nyckeln. Locka, vänta, locka igen. Locka inte för mycket. För mycket ljud gör viltet misstänksamt.